Genom Lärargalan har jag fått möjlighet att skriva om det som engagerar mig mest: utmanande undervisning som berör och utvecklar ens kognition, kreativitet och empati. Ett led i engagerande undervisning är att bjuda in omvärlden i klassrummet och uppmärksamma det som är aktuellt. På onsdag 27/1 är det Förintelsens minnesdag. Varför ska just den uppmärksammas bland alla möjliga minnesdagar?
För att vi har allt färre överlevanden kvar som kan vittna om Förintelsen. Föreningar som Zikaron fortsätter bedriften, genom att anhöriga till överlevande, för ordet vidare. Ändå gör det ett oförglömligt intryck att få ta del av de överlevandes egnaord. Under mina år som student arbetade jag i judiska församlingens hemtjänst. Minnen av möten med äldre överlevande vars identitet en gång reducerats till intatuerade siffror på armen är outplånliga. En gång dehumaniserade. Alltjämt mänskliga.
Varför är det då väsentligt att uppmärksamma förintelsen eller att lyssna till de överlevande? Genom att lyssna till dem, framträder – likheter. Genom att lyssna erbjuds vi – identifikationsmöjligheter. En gång var dessa överlevande också förhoppningsfulla unga, men de drabbades av en brutalitet som saknar motstycke i historien. Som lärare är det vår skyldighet att göra allt som står i vår makt (och det är mycket!) för att förhindra att sådana omänskliga handlingar upprepas. Genom att lyssna till de överlevande – får elever och vi med dem en förståelse för hur viktigt det är att stå upp för människovärdet.
Att uppmärksamma Förintelsedagens minne är en motvikt till försök att bagatellisera densamma. En minnesdag är ett sätt att se historien i ögonen.
Raoul Wallenberg Academy har tagit fram ett gediget lärarmaterial som kommer att bli ett ovärderligt tidsdokument genom Story- Keepers. Materialet som finns kostnadsfritt att ladda ner innehåller filmer där tre överlevanden berättar om sina upplevelser på ett konkret och hjärtskärande sätt. Därtill finns det varierade interaktiva elevövningar, powerpoints och fördjupningsuppgifter – allt för att möjliggöra ett differentierat lärande, där elever kan arbeta utifrån de olika nivåer de befinner sig på. Flera av övningarna täcker kunskapskrav i gymnasiets historia, religions – och sociologikurser, trots att det inte skrivits ut. Tidsåtgång? Allt från 90 min uppdelat i sekvenser om 15 min till betydligt längre om man vill. Planerat, varierat, serverat och klart!
Själv tänker jag använda Story-Keepers och uppmärksamma Förintelsen nu på onsdag i kursen etnicitet- och kulturmöten med elever som läser en beteendevetenskaplig inriktning. Det judiska folkets historia är värdefull för att problematisera etnicitetsbegreppet. Kan man t.ex. påstå sig ha en judisk identitet, trots att man länge saknade en nation eller utan att kunna ett ord hebreiska? Den nationalromantiska föreställningen om: ett folk, ett språk och en kultur som skulle förenas i – ett land, är verkligen något att ifrågasätta i dagens globaliserade värld.
I tider av frekventa konspirationsteorier och faktaresistens kan det vara viktigare än någonsin att uppmärksamma den antisemitism som möjliggjorde Förintelsen. Den antisemitism som Christer Mattson på Segerstedtinstitutet beskriver som “alla moderna konspirationsteoriers urmoder”. Men det är viktigt att börja nära elevernas erfarenhet, genom frågor som synliggör betydelsen av det egna ansvaret. En riktig gångjärnsfråga till elever ställs av Mathan Shastin Ravid från Svenska kommitén mot antisemitism: “Vad gör det med mig, när jag tror att världen styrs av en konspiration”? Oavsett om dessa konspirationer är antisemitiska eller inte, har vi lärare en utmaning och ett ansvar, när föreställningar som dessa får florera oemotsagda i sociala medier eller på nätet.
Om detta må vi berätta!