Denice Sverla

Årets inspiratör 2019

Befattningar och utbildningar:
  • Biträdande rektor på Ekebyhov grundsärskola 
  • Förstelärare på Ekebyhov grundsärskola 
  • Klasslärare årskurs 4
  • Lärarexamen på avancerad nivå, Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning
  • Kandidat inom ”Besök- terapi och – skolhundsförare” på svenska terapihundskolan
  • Lärarexamen på avancerad nivå. Grundlärarprogrammet, åk 1-6

Du har en klass där alla har en funktionsvariation och du får oss att våga prova, tro på vår egen förmåga och framför allt – se oss själva som de fantastiska individer vi är. Du tar hjälp av vår skolhund Sid som ger oss mycket stimulans. Vi ser att du älskar att arbeta med oss genom ditt engagemang och genuina intresse att inspirera oss elever. Du har en förmåga att hitta varje enskild elevs sätt att lära sig på bästa sätt. Du är en lärare som ställer krav och tror på varje enskild elev. Lärare som du i särskolan bidrar till en ökad självkänsla för barn med funktionsvariation.”

– Elevernas motiveringar till Årets Inspiratör 2019.

Hunden i undervisningen!

Flera reportage om mig som lärare har gjorts av anledning att jag arbetar med två lurviga kollegor. Jag har två utbildade skolhundar som tjänstgör med min i verksamheten. Första frågan som kommer från kritiker är ”men hur gör ni med allergifrågan?”. Det är inte en frågeställning att förringa, på min skola arbetar vi utefter socialstyrelsen riktlinjer rörande hygienrutiner. Listan på särskilda åtgärder kan göras lång men kort sammanfattat så har detta i min verksamhet inte varit den största utmaningen, då anser jag att hundrädsla varit en större utmaning. Att vara livrädd för hundar är mer vanligt än vad man kan tro, jag har dessutom två stora hundar, en golden retrieverhane vid namn Sid (4 år) och en vit herdehundstik vid namn Dis (8 år). Vikten av att ha en lämplighetstestad och utbildad hund är stor i denna aspekt rörande hundsrädsla. Mina hundar är tränade och testade att agera som stabila individer och också ha en bra grundlydnad, vilket har hjälp eleverna som varit hundrädda att känna sig trygga runt just mina hundar, vilket också senare har hjälp dessa individer i vardagssammanhang utanför skolan. 

Skolhunden Sid inväntar att få gå in på ett sök. Eleverna har lektion rörande tidsuppfattning

Allt arbete med hund gör jag alltid i relation med läroplanen och de tjänstgör främst i ämnena matematik, svenska, kommunikation och verklighetsuppfattning. Hunden arbetar med ett konkret material och inkluderas i undervisningens delar. Hunden har en effekt att avdramtisera ”kravsituationen” och får eleverna att öppna sitt lärande och möta nya ämnesspecifika begrepp och färdigheter. Upplevelsen är att hunden har effekt på elevernas motivation till lärandet, det blir mer lustfyllt och samspelet mellan eleverna blir mer runt hunden så de som kanske annars har en utmaning rörande samspel får lättare i lärmiljön där hunden integreras. Det kan tolkas vara ett sätt att förändra och påverka elevernas lärmiljö, att gå från något traditionellt till något nytt, kreativt och annorlunda. 

En bild som visar hund

Beskrivning genererad med mycket hög exakthet

Ett konkret exempel på en svenskalektion med hund är att hunden apporterar (bär) bokstäver till eleverna på deras uppmaning. De får sedan ett antal bokstäver tillsammans och sedan skapar och laborerar fram olika ord. Lektionen handlar sedan om att urskilja vad som identifierar en symbol och vad som identifierar ett ord. Vad händer när vi blandar symboler hejvilt och varför finns egentligen ord? Vad hade människan för problem när hen bestämde sig för att ordet ”sten” benämns just som ”sten”? Vad händer om vi ger hunden ett ord som hunden inte förstår, de kan också få praktisera begreppens betydelse i relationen till hunden och även till varandra. Mina hundar är tränade att inte agera på nonsensord, men de kan också bjuda på olika beteende i ett underhållsvärde. Så om vi bestämmer att för oss betyder ”sitt” att hunden ska hämta ett föremål men vi har inte lärt hunden detta, så kommer hunden inte hämta ett föremål utan istället sitta.  Det kanske kan upplevas som ett tramsigt exempel men det blir i denna aspekt en extremt konkret situationen där vi får en tillgång till en diskussion rörande ämnet, vad innebär det att vi pratar samma språk och har samma benämningar, vilka blir konsekvenser när vi har olika ord för olika saker?  Vi kan också träna in ett nytt ord för hunden som innebär hämta, döpa det till ”skum”, belöna hunden för varje gång den går och hämtar på ordet. Genom denna övning så har vi skapat en ny benämning tillsammans som har effekten att vi förstår varandras kommunikation, precis som uppkomsten med ord. Vi har tillsammans med hunden rest tillbaka och stött på ett problem och lärt oss tillsammans. Hade detta kunnat gå utan en hund? Givetvis! Samma lektion går att utföra utan att interagera med hunden, men när hunden interagerar med eleverna i detta samspel har jag kunnat observera att återfinns ett betydligt högre deltagande i en sådan typ av lektion, hundens närvaro och interaktion har en betydande effekt på deltagande och motivation hos eleverna. 

En bild som visar inomhus, hund, golv, fönster

Beskrivning genererad med mycket hög exakthet

Ett annat exempel är att under en matematiklektion kan eleverna tillsammans med hunden arbeta med taluppfattning och matematiska begrepp. Hunden kan på deras kommando slå en tärning och vi kan arbeta med begreppen dubbelt och hälften, i denna aktivitet med tärningen kan vi närma oss heltal och decimaltal, som eleverna annars känner är abstrakta och svåra, men i samspel tillsammans med gruppen och hunden uppleva lärandemomentet som mer begripligt och har i dessa lärsituationer visat förmågor som i den klassiska klassrumssituationen inte har kunnat tydliggöras. 

Är hund i undervisningen en metod för alla? Nej, det finns nog sällan en renodlad metod som är utformad för precis alla. Alla uppskattar inte djur och det måste respekteras men i min erfarenhet har mina hundar bara inbringat för mig goda exempel i lärandet för en större majoritet. 

Jag skulle kunna skriva en bok om olika fantastiska lärsituationer som uppkommit där jag arbetat med Dis och Sid tillsammans med elever. Jag har elever som med hjälp av en läshund har knäckt läskoden, jag har elever som inte tidigare kunnat samverka som har utvecklat ett samspel. Elever som har utvecklat sin kommunikativa förmåga tillsammans med hunden. Vårdnadshavare har också i stor utsträckning bevittnat en positiv effekt av att vi har hundar som tjänstgör på skolan. Så frågar ni mig om jag ser vinsten att använda alternativa metoder såsom hundar i undervisningen, är mitt svar givet. Hunden har enligt mig en effekt på lärandesituationen, mina hundar har bidragit till en social – och kunskapsmässig utveckling på såväl individ- och gruppnivå.

En bild som visar utomhus, hund, gräs, vit

Beskrivning genererad med mycket hög exakthet

Bygga självkänsla genom prestation 

”Jag ryser i hela kroppen ”  ”Herregud, vad vi är bäst” ”Fan att vi slutar nian” 

Vi har sedan i höstas arbetat med kollektivt skrivande som metod vilket slutligen landade i en hel bok. En bok om Judith och hennes fördomar om grundsärskolan, en bok om utanförskap och ett svart kunskapshål där allt känts helt obegripligt. Att gå från sämst till en känsla av att vara bäst. Att gå från att vara mobbad till att få vänner. För exakt hur vi arbetat tänker jag redogöra för i ett annat inlägg längre fram i tiden.

Eleverna hos oss på Ekebyhov hade en historia att berätta och vi lät dem göra det. Ingenting är omöjligt och med hårt slit kan man komma långt och nu står vi här tillsammans och eleverna har sålt in sitt manus till ett förlag och vi arbetar nu med budget och sponsring. De har också fått världens bästa illustratör att bidra med helt magiska bilder till boken. Hans namn är Jonn Clemente. Image.jpeg

Illustratör: Jonn Clemente

I ett projekt som utgått från ämnet svenska där fokus varit på skrivutveckling och läsförståelse kring ett ämne som legat nära elevgruppen och nu har vi en bok som ska lanseras. Åtta elever får genom detta uppleva att de blir uppskattade för en prestation de åstadkommit av människor de inte känner. Deras genuina lycka för detta blir bland det största i hela projektet enligt mig. Eleverna har utvecklats i så många olika dimensioner av det här skrivprojekt och går ut med kunskaper som jag nog kan säga att inte många vuxna individer fått möjlighet att utveckla. Att det är elever med intellektuell funktionsnedsättning är inget konstigt för mig, jag vet att de kan leverera, prestera och gillar liksom alla andra att ha förväntningar på sig. Tänk att man kan när man har förväntningar på elevgrupper och arbetar tillsammans så kan man åstadkomma en bok som numera omnämns som Ekerö kommuns största PR- händelse på flera år. Det har mina elever på Ekebyhov grundsärskola åstadkommit , och just för att vi tror att de kan och låter de prova, ge sig ut i den riktiga världen. De får nej, men de får också ja, man lär sig av både avvisande och om man försöker tillräckligt mycket så kommer man lyckas på ett eller annat sätt. 

Vissa kan tänka att det inte är att vara snäll när man kastar sig ut i det verkliga livet tillsammans med elever. Att när man utmanar eleverna såväl kunskapsmässigt och socialt precis vid sin proximala utvecklingszon. Att man hela tiden strävar efter mer och inte nöjer sig med halvdant. Givetvis ska man ha rimliga förväntningar på vad just varje individ befinner sig, man ska inte kasta sig in i något man tänker är alldeles för svårt men man kan också prata om vad som gått tokigt och lära sig av det. Det är här jag tänker att man inte är snäll, det är inte snällt att inte försöka utveckla varje enskild individ på maximalt sätt. Vi kommer stöta på diverse utmaningar men i slutändan kommer det ut elever som får rysningar i kroppen för vad de lärt sig, presenterat och bidragit med. Det är vad eleverna i team D hos mig har gjort sista året, de har vuxit flera meter både kunskapsmässigt och även rörande deras självkänsla. Jag är så oroligt stolt över er och jag vet att all skolpersonal hos oss känner precis detsamma. 


Artikel om boken https://malaroarnasnyheter.se/elever-skriver-bok-om-judith/

Grundsärskolan som skolform

Lärargalan 2019
Lärargalan 2019

I mitt tal på lärargalan sa jag att jag var glad att jag lyfts tillsammans med grundsärskolan som skolform, för att det är en skolform som inte lyfts så ofta. När jag varit i kontakt med annan skolpersonal, pedagogiska professioner, privatpersoner eller politiker så är det många som inte har någon kännedom alls om verksamheten. I flera olika sammanhang har jag varit i kontakt med media som inte heller är insatt i hur den fungerar och vissa är knappt medvetna om dess existens, det gäller såväl kvällstidningar och pedagogiska skrifter. Jag har många gånger reflekterat kring orsaken, en förklaring kanske kan ligga i ett forskningsperspektiv där målgruppen på grundsär länge varit känd som en underprioriterad grupp att forska kring just rörande den kunskapsmässiga biten. En av få avhandlingar som det diskuterats mycket runt på min speciallärarutbildning är Diana Berthén (2007) avhandling: Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Avhandlingen behandlar många delar av grundsärskolans pedagogiska verksamhet och den har bidragit till en diskussion rörande mål, bedömning och undervisning. Den lyfter en kritik riktad mot grundsärskolans där det framkommer bland annat en rad olika brister i undervisningen, att målgruppen inte har en utmanande undervisning utan till stor del består av fylleriuppgifter och tolkningen blir att det pedagogiska arbetet saknar ett djup. I ett historiskt perspektiv har målgruppen benämnts som obildbar, det är givet att historian bakom oss har en betydelse och haft en påverkan på vår nutid. Men idag har vi en läroplan liksom grundskolan som syftar till att utveckla ämnesspecifika förmågor när du läser utefter ämnen eller att du får möjlighet att utveckla färdigheter inom exempelvis ämnet kommunikation eller vardagsaktiviteter om du läser utefter ämnesområden. Det finns alltså två läroplaner hos oss vars syfte är att utveckla varje enskild individ efter en maximal förmåga. 

Lärargalan 2019
Lärargalan 2019

Aktuella lärandeteorier menar att vi lär oss i samspel och interaktion med andra. Mitt sätt att praktisera och tänka kring undervisning skiljer sig inte mot när jag undervisade i grundskolan. Jag undervisar elever i grupp, där elevers tankar får mötas av varandras idéer och kunskaper. Det finns så mycket som jag inte vet eller känner till ännu, men en sak som jag är övertygad om elever gynnas i lärandet med varandra. Det finns ingen grupp som inte kan lära sig och vi lär oss i ett samspel med andra, alla är i behov av någon form av sammanhang. Det handlar mer om vad vi, som lärare, kan leverera för att skapa möjligheter till att elever möts och samverkar kring ett stoff som möter dem där de befinner sig. När vi har grupper med olikheter så kan skolans värld beskriva det som en svårighet att möta. Jag anser att olika berikar och att vi inte ska samtala i ett brist/- eller problemperspektiv, vi ska prata om elever i svårigheter och inte med svårigheter. Det kan vara lätt att prata i olika termer som anses aktuellt eller ”fint” men hur vi väljer att praktisera utefter vår elevsyn får också en stor konsekvens för vår undervisning. Vi behöver bli bättre på att prata om möjligheter istället för hinder, alla kan lära och alla skolformer är viktiga.

När jag var med i TV4 nyhetsmorgon.